Svullet knä och skitiga kläder

Dagen började bra, fint väder och jag var laddad som fan inför årets första tur på blå i hellas, Herrman skulle plocka upp mig hemma och när jag plockade ihop det sista så stoppade jag min lilla förstahjälpenväska i kamelen och sneglade åt herrman att den kan ju behövas när han är med, vilket jag ångrar idag.

Väl framme vid parkeringen vid skjutbanan började vår tur.

Jag stog för första otbn, men den bilden var inte så kul men här är Herrmans otb, dessa vattenhål var lite läskiga, man ser inte vad som finns i dom. Det är bara cykla och hoppas på den bästa.. Eller gå vid sidan av som fegisarna men det är ju inget alternativ för mig.

 Min pedal började dumma sig, det gick inte att klicka i. Men det visade sig vara klossen under skon, så lite fältmek så var den saken åtgärdad.

 Även jag kan ramla, det är inte ofta, men det händer. Vissa turer ramlar man mer helt enkelt.
Jag laddade inför vattenhålet och pang -tvärstopp, en kortare flygtur med ett plask i leran som landning, nu var jag skitig, blöt och glad. Men efter ett par sekunder när adrenalinet gått ur så kom bultandet från höger knäskål. Slog nog i styret eller nån sten och svullnaden kom sakta och smärtan ökade, lite blod också men det var så lite så att det inte ens var värt att fota, ingen skrytfaktor liksom.

 Så skitig var framsidan på hela mig och nu ville jag tillbaka till grusväg, inte kul om knät skulle svullna upp ordentligt ute i skogen. Ganska fort genom skogen tillbaka till Hellasgården där Annika väntade med kakor.

 På vägen tillbaka träffade vi en huggorm.

 Lite tryck på knät för att motverka lite svullnad.

 Där har vi hela familjen i solen vid Hellas.

Så blev turen. Jag är nöjd, knät fick vila natten och nu är det typ cyklingsbart igen och jag blev solbränd igår också, riktigt härligt.