Dagens ord -Misär.

Jag börjar lite kortfattat med gårdagens tur med Herrman, den var trevlig, vädret bra och allt flöt som det skulle.

 Vi startade i Kolartorp, hoppade på långa mtb-slingar motsols, där vi kom till vägskälet som skiljer sörmlandsleden och mtbslingan så hoppade vi in på sörmlandsleden mot Riddartorp.

 Herrman är nöjd med sin kamel.

 Jag försökte få Herrman att cykla utan att hålla i styret här med händerna upp i skyn, men han vågade inte riktigt.

 Fint underlag hade vi, det var torrt för det mesta men självklart vissa lerpölar så man fick möjlighet att skita ner cykeln.

 Nån som sa stock..?

Nu till mitt riktiga inlägg med fokus på misär.

Jag tänkte på förmiddagen att det var dags att växla kedja, jag har min helt nya kedja att hänga på, bort med den gamla och nita dit den nya, jepp nita. Då mina sram gold link är felaktiga och får växlarna att rappa. På paketet stog den 10spd men på låset står den 9spd.

Psssssccchhhh... Vafan, punka.. Inte igen.. Ännu en plötslig punka, antingen är contislangarna dåliga eller så har jag nån skada runt ventilhålet i fälgen, nu tog jag lite linda för tennisracket och satte runt hålet och det håller ju än..

Trots detta var humöret på topp.

Innan jag stack iväg så sa jag till Annika självsäkert att jag garanterat skulle komma hem med ordentlig solbränna då solen gassade, tankarna ändrade snabbt riktning.

 Dessa utomjordingar som årligen kommer och planterar konstiga bollar på våra ängar har vart här nu, jag brydde mig inte så mycket om det, men nångång ska man väl ta dom på bar gärning.

(humöret fortfarande på topp)

 Efter att ha kört riktigt trevlig och torr stig så kom lite lera, kul tyckte jag. Nu kanske cykeln blir lite skitig idag trots det fina vädret.
(Humöret börjar sjunka i samma takt som solen försvann)

 Men ni kan se att jag fortfarande är galet glad för att få vara ute och cykla.
(Humöret på uppgång, sol kan man ju klara sig utan så länge man slipper regn.)

 Nu står jag under en gran och tar skydd för det kraftiga skyfall som fick min trevliga tur att ta vändning mot en ganska otrevlig tur.

Men jag hade ju mitt mål, fika vid tyresö slott.

(Humöret var verkligen inte på topp nu)

 Lika bra att ge sig ut i ovädret, man kan ju inte stå under en gran hur länge som helst, nu var jag i brandområdet i tyresta, verkligen inte bra cykling, verkligen-verkligen-inte.
Efter att släpat på cykeln genom igenvuxen stenig stig omringad av ung lövskog, halkat mig omkring på hala hällar och blivit rädd av diverse konstiga ljud från skogen.

(Nu var inte humöret på topp, genomblöt, inte cyklat mer än nån enstaka meter på en halvtimme)

 Nu kom solen fram och jag blev lite gladare och i denna trappa så tänkte jag att en bild till bloggen måste jag ta, ni anar inte hur mycket mygg det visade sig finnas där. Ni står i skuld till mig!

(Nu börjar jag bli gladare igen)

 Jag kom till en fin sjö och jag tänkte att nu kan det bara bli bättre, men så fel jag hade..

Härifrån var det verkligen inte långt till långsjön som var mitt delmål, men många svordomar blev det på vägen, jag kom till och med på en egen låt som handlade om hur mycket mygg det finns i skogen, jag kommer inte ihåg texten alls, jag kommer bara ihåg att jag nynnade på denna låt. Tvångströja kanske skulle vart på sin plats vid detta tillfälle..

(Nu var jag mer eller mindre arg)

 Men nu var jag framme vid långsjön och jag blev jätteglad, framme på mark som jag varit på förut, jag visste vad jag hade att vänta från och med nu, det var en rätt skön känsla. Även om denna lille krabat överaskade mig en aning.

Vid ett vindskydd träffade jag två äldre män, jag frågade om dom visste om cafét vid slottet var öppet, men det trodde dom inte, det brukar tydligen ha stängt under Juli. Men Cafét vid alby var öppet, jag skulle ju ändå passera alby på vägen till slottet så alby fick det bli.

(solen har vart framme ett tag, jag var torr och glad nu)

 Första gången jag gick upp på mellanklinga på väldligt länge

 Nu var det grusvägsracing några kilometer, pulsen var hög och tempot likaså, men jag hade ju nästan kaffe och fika inom räckhåll.

 Men ett foto på en av dom finaste platserna jag vet måste man ju hinna med.
(Nu var jag blöt av svett och inte av regn det känndes bra)

 (Humöret på topp)
Morotskaka och en kopp kaffe, riktigt trevligt och riktigt god kaka. Jag såg även deras äppelkaka och funderade en stund på om jag skulle ta den också, men jag sparar den till ett annat tillfälle.

 När jag suttit i solen en kort stund så hörde åskan ordentligt, snart blir det regn igen, men jag hade tänkt att ta turen genom krusboda-trollbäcken-gudöbroleden och hem.

 Jag satt under rankorna och avnjöt min goda kaka och kopp kaffe, jag hade min cykel parkerad brevid mig. Då parkerade även en pappa och sina två döttrar sina cyklar runt min cykel och jag tjuvlyssnade såklart.

Pappa: Tjejer ställ cykeln mot väggen så ska vi köpa glass
Dotter: Men pappa den där cykeln är så skrotig (syftade på min cykel)
Pappa: Den är inte skrotig, den är bara smutsig.
Dotter: Jag tycker i alla fall att den är skrotig.

Inte ens att få min cykel skrotförklarad av en liten tjej fick mig på dåligt humör nu.

 Kakan och kaffet tog slut, vattenflaskan fick jag fylla och jag begav mig hemåt.
Regnet började falla nånstans vid gudöån men det var varmt sommarregn så det gjorde inte så mycket.

 Denna rad är till min kollega Erik. Till slut vann du, någonstans på denna tur tappade jag skärmen på hjälmen.
Hade jag var ladsvägscyklist hade detta hetat att tugga styrlinda, men nu är jag ju inte det så jag kom på mitt egna utryck, jag låg helt enkelt och sörplade asfaltsjuice, då min flacka gaffelvinkel får vattnet från vägbanan att spruta rakt upp i ansiktet och lite då och då måste man ju öppna munnen och då fick man en konstig salt med inte så god smak i munnen.

 Cykeln lite lätt skitig, men hemma välbehållen.

Solbränd eller skitig. efter duschen visade det sig att mestadelen var smuts men jag hade ju även fått lite färg idag.

Tack för idag.