Over The Bar MTB: Undervattenscykling

Igår var det dags att köra igenom hhxc-banan igen, jag, Herrman, Martin och Micke gav oss ut till hammarbybacken, jag var laddad. Men jag hade inte alls räknat med att det skulle bli så rolig cykling som det blev, hellas bjöd på blöta stigar, djupa vattenpölar och ganska myggfritt.

Kan det bli roligare?

Jag var laddad som sagt, väntade till mina vänner skulle komma en bit upp i backen innan jag började trampa, lite dumt kanske. Precis i samma ögonblick som jag tog den här bilden började jag märka att mina växlar inte lirade som de skulle, snarare dom lirade inte alls, sen kom det -Pang! Jahopp det var kedjan som gick av..

Inga kedjelås och nu var mina vänner på toppen och väntade på mig, fram med brytaren och försöka nita om kedjan, tur att Micke kom ner för backen igen och kunde assistera lite i mekandet.

Till slut gick det bra, och jag kom upp på den blåsiga toppen.

Där väntade Martin så glatt, jag tror mest han var glad för mitt haveri så han fick lite vila på toppen :-)

Vi rullade in i Nackareservatet lite lugnt, över fältet vid utegymet och in på reservatets fina singeltracks.

Det fanns ju som sagt lite vattenpölar att cykla i, det var den utan tvekan skitigaste turen i år.

Men den bjöd även på hyfsat torra och greppvänliga hällar.

Bitvis gick det hyfsat fort inne i skogen.

Inne på blå mot hellasgården så finns det ett hål som micke brukar flyga över styret i, men inte den här gången, igår ramlade han bara i pölen som var djupare och kladdigare än vanligt.

På någott sätt lyckades cykeln fastna med pedalen under nån rot i vattnet.

Nu tänker ni, shit va kul det måste sett ut, självklart filmades upptagningen av cykeln.

Vi rullade vidare med ett ännu större leende på läpparna, mot hammarbybacken igen.

Efter utegymet körde Martin vilse, men till slut kom han till backen. Jag, Micke och Herrman höll ihop, på slutspurten hängde vi av Herrman och när vi kom i mål väntade prispallen.